{"id":2536,"date":"2017-08-15T14:41:10","date_gmt":"2017-08-15T14:41:10","guid":{"rendered":"https:\/\/covcasbulletin.info\/?p=2536"},"modified":"2017-09-01T15:15:19","modified_gmt":"2017-09-01T15:15:19","slug":"konflikten-om-nagorno-karabach-armenien-och-azerbajdzjan-rustar-for-strid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/covcasbulletin.info\/?p=2536","title":{"rendered":"Konflikten om Nagorno-Karabach: Armenien och Azerbajdzjan rustar f\u00f6r strid"},"content":{"rendered":"

Av: IZABELLA ROSENGREN
\nAmnesty Press<\/em><\/p>\n

V\u00e5ren 2016 blossade strider \u00e5ter upp mellan Armenien och Azerbajdzjan ang\u00e5ende det omstridda omr\u00e5det Nagorno-Karabach. L\u00e4nderna forts\u00e4tter att rusta upp och det varnas f\u00f6r att en upptrappning att v\u00e4nta. De traumatiserade inv\u00e5narna som upplevde f\u00f6rra \u00e5rets strider f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5terg\u00e5 till vardagen.<\/strong><\/p>\n

Grusv\u00e4gen \u00e4r full med h\u00e5l och p\u00e5 ena sidan tornar en tre meter h\u00f6g v\u00e4gg av jord och grus upp sig. Den \u00e4r till f\u00f6r att vi som befinner oss i den skumpande bilen inte ska bli beskjutna eller i v\u00e4rsta fall bombade d\u00e4r vi far fram. P\u00e5 andra sidan v\u00e4ggen och \u00f6ver ett gr\u00e4sf\u00e4lt ligger n\u00e4mligen Azerbajdzjan vars milit\u00e4r dag och natt patrullerar gr\u00e4nsen mot det av Armenien ockuperade Nagorno-Karabach, redo att f\u00f6rsvara det omr\u00e5de som de ser som sitt.<\/p>\n

Trots att det varit vapenvila sedan \u00e5r 1994 blossar strider upp d\u00e5 och d\u00e5, senast i april 2016 d\u00e5 Azerbajdzjan bombade den t\u00e4tbefolkade Martakert-regionen. Under fyra dagar dog drygt 200 m\u00e4nniskor p\u00e5 b\u00e5da sidorna och Azerbajdzjan lyckades ta tillbaka mellan 0,1 och 20 kvadratkilometer land beroende p\u00e5 vilket land man fr\u00e5gar. Striderna kallades de v\u00e4rsta sedan eldupph\u00f6ret 1994.<\/p>\n

\u2013 Jag blev chockad. Jag kan inte f\u00f6rklara med ord vad jag k\u00e4nde. Kan du t\u00e4nka dig hur det k\u00e4nns att beh\u00f6va l\u00e4mna sitt land, sina farf\u00f6r\u00e4ldrars land? Efter attacken b\u00f6rjade jag att gr\u00e5ta och stamma. Det \u00e4r inte anst\u00e4ndigt f\u00f6r en man att bete sig s\u00e5, men jag var v\u00e4ldigt ledsen, s\u00e4ger Vilem Petrosyan.<\/p>\n

Han \u00e4r borgm\u00e4stare i byn Talish som attackerades av Azerbajdzjans bomber och krypskyttar natten till den 2 april 2016.<\/p>\n

Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som Azerbajdzjan har tagit kontroll \u00f6ver den strategiskt viktiga byn Talish. F\u00f6rsta g\u00e5ngen var 1992-1994 efter att intensiva bombningar n\u00e4stan j\u00e4mnat byn med marken. Efter vapenvilan \u00e5terfick Armenien kontrollen och befolkningen v\u00e5gade \u00e5terv\u00e4nda hem och bygga upp sina hus. Drygt 25 \u00e5r senare \u00e4r byn \u00e5ter en sp\u00f6kstad. De hus som fortfarande st\u00e5r upp \u00e4r tomma och inte ens hundar eller katter syns till p\u00e5 den dammiga huvudgatan.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Levon Apresyan \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r nya attacker. Han har best\u00e4mt sig f\u00f6r att stanna i Talish och har till och med p\u00e5b\u00f6rjat bygget av en egen destillator som ska framst\u00e4lla mullb\u00e4rsvodka. Foto: Izabella Rosengren<\/figcaption><\/figure>\n

Men s\u00e5 h\u00f6rs skratt och uppsluppet prat och under ett enormt mullb\u00e4rstr\u00e4d sitter n\u00e5gra m\u00e4n och festar loss p\u00e5 en k\u00e5lsallad ur en gemensam plastbytta. De \u00e4r hantverkare uts\u00e4nda av regeringen i Nagorno-Karabach f\u00f6r att bygga upp Talish igen.<\/p>\n

\u2013 Krigshj\u00e4lten Monte Melkonyan sade att om vi f\u00f6rlorar Artsakh kommer vi att ha n\u00e5tt den sista sidan i historieboken. Jag s\u00e4ger detsamma om Talish, s\u00e4ger Levon Apresyan, regeringens representant i byn som ska se till att arbetet fortl\u00f6per.<\/p>\n

Som n\u00e4stan alla armeniska m\u00e4n r\u00f6ker han oavbrutet och p\u00e5 drygt en timme har han hunnit med ett tiotal cigaretter. Han \u00e4r mycket stolt \u00f6ver arbetet de har \u00e5stadkommit p\u00e5 bara ett \u00e5r. Kulh\u00e5len \u00e4r \u00f6verspacklade sedan l\u00e4nge och borta \u00e4r de utspridda \u00e4godelarna och allt annat br\u00e5te. Just nu h\u00e5ller de p\u00e5 att restaurera kulturhuset som innan det s\u00e5 kallade aprilkriget var k\u00e4nt f\u00f6r sin vackra br\u00f6llopslokal.<\/p>\n

\u2013 Varje dag kommer f\u00f6re detta bybor hit f\u00f6r att se vad som har h\u00e4nt med deras hus och f\u00e4lt. Jag inser att det finns en psykologisk barri\u00e4r, men jag tror att tiden l\u00e4ker alla s\u00e5r och att n\u00e4stan alla kommer att flytta tillbaka, s\u00e4ger Levon Apresyan.<\/p>\n

En och en halv timme fr\u00e5n Talish ligger byn Alashan, en overkligt gr\u00f6n och frodig oas som snarare p\u00e5minner om Edens lustg\u00e5rd \u00e4n en bos\u00e4ttning. Det var hit som Vilem Petrosyan och 47 andra familjer fr\u00e5n Talish evakuerades efter att bomberna hade f\u00f6rst\u00f6rt deras hus. Men \u00e4ven om Vilem Petrosyans kropp befinner sig i Alashan menar han att hans sinne st\u00e4ndigt sv\u00e4var till Talish:<\/p>\n

\u2013 Hade det inte varit f\u00f6r barnen hade jag flyttat tillbaka direkt, men det \u00e4r sv\u00e5rt att gl\u00f6mma bilden av ens dotter som chockat gr\u00e5ter utan t\u00e5rar.<\/p>\n

P\u00e5 ett stort gr\u00f6nsaksland ett stenkast bort fr\u00e5n den pittoreska byn, d\u00e4r barn, h\u00f6ns och hundar springer omkring om vartannat, st\u00e5r Guli Avanesyan som arbetade som matematikl\u00e4rare i Talish. Hon vattnar l\u00f6kar, tomater, potatisar och allt annat som byborna planterade, bland annat f\u00f6r att bearbeta de trauman de b\u00e4r p\u00e5. Varje kv\u00e4ll kommer flera av dem, ung som gammal, hit f\u00f6r att plocka ogr\u00e4s och vattna gr\u00f6nsakerna.<\/p>\n

\u2013 Jag kan inte f\u00f6rst\u00e5 att jag har tvingats fly f\u00f6r andra g\u00e5ngen i mitt liv. Vi levde p\u00e5 hoppet om att de inte skulle attackera, men det gjorde de och de d\u00f6dade v\u00e5rt folk, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Guli Avanesyan skulle g\u00e4rna flytta tillbaka till Talish, men vet inte om hon v\u00e5gar eftersom hennes hus ligger i skottlinjen f\u00f6r azerbajdzjanska krypskyttar.
\n\u2013 Sannolikheten att samma sak ska h\u00e4nda nu \u00e4r h\u00f6g, tror hon. Samma sak h\u00e4nde f\u00f6r 25 \u00e5r sedan s\u00e5 varf\u00f6r inte \u00e4nnu en g\u00e5ng?<\/p>\n

Hon kan dessv\u00e4rre ha r\u00e4tt. Enligt den amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations, CfR, \u00e4r en upptrappning av konflikten att v\u00e4nta och enligt forskningsinstitutet Bonn International Center for Conversion \u00e4r Armenien och Azerbajdzjan tv\u00e5 av v\u00e4rldens tio mest militariserade l\u00e4nder. I en rapport fr\u00e5n februari i \u00e5r skriver CfR att Azerbajdzjan bara under 2015 spenderade tre miljarder dollar p\u00e5 bland annat attackhelikoptrar, missiler och stridsflygplan, vilket \u00e4r mer \u00e4n Armeniens hela statsbudget.<\/p>\n

\u2013 Armenienfobin i Azerbajdzjan har en negativ inverkan p\u00e5 fredsprocessen och det sker inga f\u00f6rhandlingar f\u00f6r tillf\u00e4llet. Eftersom de inte vill g\u00e5 med p\u00e5 att \u00f6ka antalet observat\u00f6rer vid gr\u00e4nsen har de tydligt visat att de vill att kriget ska forts\u00e4tta. De senaste m\u00e5naderna har de varit v\u00e4ldigt aktiva och \u00f6kat antalet vapen och soldater bara f\u00f6r att piska upp st\u00e4mningen, s\u00e4ger Tigran Abrahamyan, r\u00e5dgivare till Nagorno-Karabachs president.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att han inte vet hur mycket pengar Armenien har spenderat p\u00e5 milit\u00e4r upprustning, men enligt den internationella tankesmedjan International Crisis Group, ICG, lade landet runt 450 miljoner dollar p\u00e5 f\u00f6rsvaret \u00e5r 2015. Det m\u00e5 vara betydligt mindre \u00e4n grannlandet, men enligt ICG har Armenien kunnat dra nytta av f\u00f6rm\u00e5nliga priser och krediter fr\u00e5n storebror Ryssland som har flera milit\u00e4rbaser i landet.<\/p>\n

\u2013 Kriget b\u00f6rjade inte ig\u00e5r och kommer inte att ta slut imorgon. M\u00e4nniskorna h\u00e4r f\u00f6rst\u00e5r det, s\u00e4ger Tigran Abrahamyan.<\/p>\n

B\u00e5de ICG och CfR har dragit ungef\u00e4r samma slutsats. De menar att risken nu \u00e4r stor att Azerbajdzjan i och med den senaste landvinningen kommer att f\u00f6rs\u00f6ka ta \u00e4nnu mer land, medan Armenien \u00e4r fast beslutna att visa att f\u00f6rlusten under aprilkriget bara var en tillf\u00e4llighet och inte trend.<\/p>\n

Izabella Rosengren
\nizabella.rosengren@gmail.com<\/p>\n

Bakgrund<\/strong><\/p>\n

Striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach, en sj\u00e4lvst\u00e4ndig republik med en i huvudsak armenisk befolkning helt omgivet av Azerbajdzjan, g\u00e5r tillbaka till 1918 n\u00e4r de b\u00e5da l\u00e4nderna f\u00f6rsta g\u00e5ngen blev sj\u00e4lvst\u00e4ndiga fr\u00e5n Ryssland.<\/p>\n

Konflikten kulminerade dock inte till krig f\u00f6rr\u00e4n under Sovjetunionens sista sk\u00e4lvande \u00e5r och mellan 1988 och 1994, d\u00e5 vapenvilan b\u00f6rjade g\u00e4lla, dog drygt 30 000 m\u00e4nniskor och en miljon m\u00e4nniskor tvingades p\u00e5 flykt.<\/p>\n

Konflikten om Nagorno-Karabach \u00e4r lika mycket en regional som en strid mellan stater. \u00c4ven om Ryssland \u00e4r medlare i konflikten genom Organisationen f\u00f6r s\u00e4kerhet och samarbete i Europa, OSSE, \u00e4r landet ocks\u00e5 n\u00e4ra allierat med Armenien och har flera milit\u00e4rbaser i landet. Muslimska Azerbajdzjan st\u00f6ds i sin tur av grannl\u00e4nderna Turkiet och Iran. Ryssland levererar dock vapen till b\u00e5de Armenien och Azerbajdzjan.<\/p>\n

Republiken Nagorno-Karabach \u00e4r inte internationellt erk\u00e4nd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan. Inte ens Armenien har erk\u00e4nt republiken av fruktan f\u00f6r h\u00e4mndaktioner fr\u00e5n Azerbajdzjan och det internationella samfundet.<\/p>\n

\u00c5r 2006 genomf\u00f6rdes dock en folkomr\u00f6stning om ett f\u00f6rslag till konstitution f\u00f6r Nagorno-Karabach, vilket 98,6 procent av v\u00e4ljarna r\u00f6stade f\u00f6r. Omr\u00f6stningen avvisades av EU, OSSE och GUAM, Organization for Democracy and Economic Development, en sammanslutning av postsovjetiska stater.<\/p>\n

Anledningarna till upptrappningen \u00e4r flera och anses bland annat vara en \u00f6kad nationalism och en ih\u00e5llande ovilja hos de b\u00e5da regeringarna att acceptera fredsf\u00f6rhandlingarna. Till exempel lever hundratusentals av Azerbajdzjans internflyktingar fortfarande i l\u00e4ger eller i underjordiska skyddsrum eftersom regeringen i Baku anser att en integrering i samh\u00e4llet kan tolkas som att de accepterar en permanent f\u00f6rlust av Nagorno-Karabach. L\u00e4get \u00e4r liknande i Armenien.<\/p>\n

En annan anledning tros vara att Azerbajdzjans ekonomi sjunkit i botten i takt med att priserna p\u00e5 r\u00e5olja, som st\u00e5r f\u00f6r 90 procent av landets export, har sjunkit. Genom att skifta fokus fr\u00e5n landets ekonomiska kris och visa att de \u00e5tminstone g\u00f6r geopolitiska framsteg f\u00f6rs\u00f6ker de beh\u00e5lla makten och inv\u00e5narnas f\u00f6rtroende.<\/p>\n

Izabella Rosengren<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: IZABELLA ROSENGREN Amnesty Press V\u00e5ren 2016 blossade strider \u00e5ter upp mellan Armenien och Azerbajdzjan ang\u00e5ende det omstridda omr\u00e5det Nagorno-Karabach. L\u00e4nderna forts\u00e4tter att rusta upp [more >>>]<\/a><\/p>\n<\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":2538,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-2536","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-conflicts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2536","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2536"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2539,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2536\/revisions\/2539"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/2538"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/covcasbulletin.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}